På vår kickoff i år så hade vi en föreläsare som berörde mig och säkert 99% till av publiken något oerhört starkt, det var Pär Johansson från Glada Huddik!

En hjälte i mina ögon, en man som tagit mod till sig att se hela människan.

Men igår så fastnade jag framför tv:n och Uppdrag Granskning och fick då en helt annan bild av denna man som gett så starkt intryck, i mitten av programmet där Janne Josefsson rotat runt bland Pärs fakturor och olika arrangemang så kände jag mig helt plötsligt lurad, grundlurad på mina egna känslor.

Hur kunde det bli så?

Men allt efter som programmet led mot sitt slut så hade jag tagit mitt förnuft till fånga och vinklade programmet på ett litet annat sätt än vad Josefsson gjorde och kände att Pär är fortfarande den hjälten som berörde mig!

Jag sitter ju här och väntar på dig och ditt bloggande!

Har själv suttit och läst igenom de senaste inläggen i bloggen och insett att jag bloggat mest om mat och tyvärr lite negativa historier så nu har jag bestämt mig att om jag ska fortsätta så ska det bli enbart om mat (fast nu hör jag på nyheterna om fifflet i Glada Huddik och blir genast arg).

Så gick det åt pipan igen då, jag vill gärna dela med mig och främst för min skull skriva av mig men det känns som om jag står och stampar.

Ska jag vara en samhällskritiker eller surfittan som retar sig på allt eller ska jag dela med mig av min glädje av att laga mat,?

Ja, vad vet väl jag!