Som jag längtar, en vecka kvar innan planet lyfter mot Phuket, två veckor med upplevelser, intryck, SOL, fantastisk mat, sovmornar, kärleksliv, massage, snorkling, howdoyoylikeyoutegg, ingen städning.

Sommarklänningen är framtagen, solfaktorn och bikinin likaså!

Idag på alla Hjärtans dag och allt kom det efterlängtade beskedet om att mamma fått plats på Äppelvägen här i Färjestaden. Det känns så bra och jag är så lättad, stenen som legat och grott över dettä är äntligen försvunnen.

Fantastiskt, nu blir mammas liv så bra som det kan bli i denna situation!

Ikväll så ska jag göra en saffransdoftandes laxgryta/soppa med vitlöksbröd och ett glas vitt!

Solen och Vindarnas Bechamel Brule (liggandes) och Bedykins Chagall!

Vaknade 03.40 med hon fodralklädda Serhnoltskans schlagerlåt for sjungandes genom mitt huvud, vad gör hon i mina drömmar och med den låten?

Salt och Peppar och Boom, Boom....

No red line!

Jäklar anamma vad det har snöat idag, vi har skottat och plogbilarna har gått för fullt, vilket är trevligt att även de får lite intäkter iår! Utemöblerna hos oss står fortfarande ute och ser ut såhär ikväll!  

Men framför oss om ett par veckor har vi ju solsken och värme, som jag längtar!

Bästaste stranden i Kata!

Godaste maten på favvo krogen!

Och en strawberry margarita på mysbaren!

Hjälp, hur gör man för att få en snart 17 årig "slyngel" att ta sig upp självmant på morgonen?

Jag vill inte ha några tips om att låta honom sova vidare, missa skolan, få dåliga betyg och därmed lära sig, nej jag önskar ett konkret tips på hur en tonåring kan trigga sig att kliva upp arla morgon!

Eftersom jag själv alltid är uppe med tuppen och har varit det även i undomen så har jag svårt att förstå det här med morgontröttheten!

Sitter och tittar på väderprognosen och ser att det ska komma 3-4 dm snö imorgon och kallt som som i Sibirien ska det visst åxå bli. Och värst ska det bli på Öland, det är väl lika bra att ta allt elände på en gång så är det ju gjort.

Historien ang Invaliditetsintyget som jag skulle få från Kalmar sjukhus och avd 15 ang mamma går snart till historien, av en sköterska så fick jag besked att läkarna inte vill fylla i pappret utan en anhörig får göra bedömningen och efter det skriver läkaren under, av en annan kom beskedet att de överhuvudtagen inte lämnar ut dessa intyg utan jag måste vända mig till mammas Husläkare.

Och det var ju inte så att Husläkaren jublade när jag bad om Intyget, det var mycker knirr och knorr, men jag ska skicka det till honom och så får vi se vad resultatet blir.