Grannen ringde i förrgår och frågade om jag kunde passa deras Welsh Corgi mellan fredagen och lördagen. Självklart var ju då själklart mitt svar, jag skulle släppa ut Kyra vid 22-tiden igår efter att grannens föräldrar varit där samt att jag skulle ta en promenad imorse.

På klockslaget igårkväll så gick jag över och släppte ut henne, snabbt som satan så smet hon och var borta i TVÅ timmar, vi ropade och letade, cycklade och gick, lyste med ficklampor och lockade med skinka men hunden var som bortblåst. Efter mycket om och men så kom hon slutligen hem (fasiken det rimmad ju).

Imorse gick jag över igen och tänkte att jag skulle ta en lång skön promenad med henne, när jag tog fram kopplet och skulle sätta på henne det så bet hon mig, japp, ett bett rätt över handen så att det blev ett hål på långfingret.

Tror inte att jag vill vara hundvakt fler gånger!