Och då menar jag inkörsporten till ofrivilligt arbete, för du kan väl ändå inte själv ha valt att arbeta med dementa människor om du inte själv har någon som helst förståelse och empati för "patienten" eller dess anhöriga. Jag slutar inte att förvånas, aldrig mer, det jag har hört av personalen dessa dagar som kära mor har tillbringat på Rönningegården har faktiskt fått mig att tappa hoppet på Sveriges vårdpolitik.

Att få kastat i ansiktet att ens mamma är jävligt jobbig på grund av hennes hjärnskada är ju mindre trevligt, inte heller upptäckten att de inte har städat hennes rum och toalett på två veckor gjorde saken bättre. Listan är lång!